Produktbeskrivning
Alemanniska dekorativa skivor med genombrutna motiv användes flitigt under tidig medeltid, från 500 till 700 e.Kr., och var en viktig del av kvinnodräkten i den alemanniska kulturen. Dessa ornamentala delar utgjorde en väsentlig del av den traditionella klädseln.Denna svastika hänge är tillverkad av gjuten zinklegering. Hänget har en diameter på 4,5 cm.
Ormen har länge haft betydelse i den germanska mytologin och de utförande konsterna, med rötter tillbaka till Bronsåldern. Den associerades med gamla fruktbarhetsriter, där livets och dödens cykel symboliserades, eftersom den representerade livets återkomst på våren och döden på vintern. Ormen spelade också en speciell roll i dödskulter, som ses i figurer som Nidhögg på världsträdet och Midgårdsormen. Dess närvaro finns i många mytologier världen över, från germanska och indoeuropeiska traditioner till sibirisk shamanism.
Drakar var den mytiska varianten av ormen och inkluderades redan i de tidigaste myterna hos moderna människor. Med människans spridning migrerade också drakmytologin över hela världen. Hos många indoeuropeiska folk spelar drakar en framträdande roll i deras mytologier. I den germanska och senare vikingamytologin ses drakar som allförstörande monster. Samtidigt symboliserar de det onda odjuret som måste besegras av en hjälte. Dessa två arketyper – förgöraren och hjälteantagonisten – förstärker varandra.
Solkorset förekommer sedan förhistorisk tid i konst och mytologi och symboliserar solens centrala roll i det dagliga och andliga livet. I hällristningar från Alta och bronsålderskonst på Bornholm avbildas solen med strålar och möjligen måncykler. Föremål som Trundholms solvagn visar solen som en körande kraft, som under dagen färdas över himlen och ’s natten genom underjorden. I den sena Bronsåldern fick solkorset också en koppling till hjul, vilket betonade solen som en framdrivande, livgivande kraft. Detta motiv förblev associerat med den indoeuropeiska solkulten och togs senare över av kristendomen i det 'keltiska korset'.
